Vad blev det av mitt experimenterande med en ny modell där jag inspirerats av den ljuva näsdukstunna Bh-toppen?
Jo, nu har jag provat, ritat och sytt, tänkt om, ritat och sytt igen ett par gånger.
Jag ville ta fasta på känslan plagget har, uppkommen både av dess utseende skärningsmässigt och av detaljerna. Efter en del funderande och testande stannade jag vid att behålla modellens enkelhet med tidstypiska raka stycken och axelband.
Tyget blir i ett linne, vitt företrädesvis, så man kan ha det som ett plagg utanpå underkläderna. För att kunna använda linnet som en top, förlängde jag den lite så att den blir midjelång. Linningen längst ner blir alltså kvar, annars hade uttrycket i modellen försvunnit.
Axelbanden är fastsydda med finess, vilken jag tog fasta på. De är fastsydda på insidan in i sömmen för linningen och traskanten göms i linningen.
För att det inte ska glappa för mycket mellan linningen och axelbandet behöver man fästa axelbandet även lite högre upp, i överkant av linningsbandet. Det kan lätt bli fult med en söm som syns på rätsidan där. Men genom att lite nätt sy fast axelbandet endast i ena lagret av linningsbandet blir det slätt och osynligt på framsidan!
Axelbanden är lite formade, rakare mot halsen och lätt svängda mot armen.
Originalet är ett väldigt arbetat plagg med hålsömmar överallt och brodyr på ryggen. Ett helt fantastiskt arbete, som inte finns att få numera, för det tar sådan tid och skulle bli väldigt dyrt.
För att ändå kunna få lite av den känslan väljer jag att göra en variant med någon slags infälld dekoration på ryggen med antingen som här en bit underbar virkad lakansspets, eller någon brodyr eller annat som finns kvar att hitta som vintage. Jag hoppas att det är flera än jag som uppskattar att dessa fantastiska textilier lyfts upp.
De olika linnena kommer att få en viss individualitet, eftersom ryggdekorationerna kommer att bli olika, efter vad som finns att tillgå.
